Nu är det dags för kyrkoval

Nästa vecka är det val i Sverige.

Det är långt ifrån det största valet men för mig är det fortfarande ett viktigt val.

Denna gången är det kyrkovalet det handlar om och jag vet att det är mer än en människa som fnyser åt det valet. Som om det skulle vara viktigt....

Ja, det är viktigt ur många olika aspekter. Det är det första valet man får göra i sitt liv, så är man 16/17 år, ut och rösta! Det gäller att ta vara på varje tillfälle att påverka sin omvärld.

Kyrkan står för en hel del värderingar vi som människor lever med varje dag och som vi inte tänker på faktiskt är kristna. Att vara kristen, för mig, innebär faktiskt inte att jag går i kyrkan varje söndag, sjunger, ber och går på kyrkkaffe, nej, min tro bär jag alltid med mig vart jag än går. Varje människa i Sverige som lever laglydigt lever också efter Guds tio budord. Jämför man Svea rikes grundlag, alltså de stora grundlagarna med de tio budord som finns i bibeln ser man att de följer varandra som handen i handsken. Utom på otrohetspunkten då, det är inte olagligt i Sverige att vara otrogen. Sen att vara kristen är att ha ett levnadssynsätt för mig som går ut på att göra ett moraliskt ställningstagande, vara etisk, mänsklig, omhändertagande och omtänksam. Sen tror jag på Gud, Jesus och den där andra "shiten", visst, men även jag ifrågasätter skeenden i bibeln. Jag utgår, som jag alltid gör, att allt stämmer inte, det finns alltid två sidor av varje berättelse men jag tror. Och det är det som är det viktiga och väsentliga.

Sen då - kyrkoval och det är dags att välja. Varför är kyrkovalet viktigt?

Redan som liten gör, om sanningen ska fram, väldigt många sitt inträde i kyrkan genom att föräldrarna tror på traditionen och döper sina barn. Alla som är med i kyrkan är välkomna att döpa sina barn, man behöver inte ens vara döpt själv för att få döpa sina barn.

Sen finns alla verksamheter som finns runt, det är kyrkans barntimmar, konfirmationsläsning, barngrupper, seniorgrupper, sorgegrupper, familjerådgivning, vigsel, begravning, utflykter, bibelgrupper, ungdomsgrupper bla bla bla. Alla dessa verksamheter som är till för alla. När fjompsonen gick på scouterna och jag inte hade råd att betala avgiften till scoutkåren som är obligatorisk för alla scouter oavsett scoutkår, betalade min församling in hans avgift åt mig. Det är det som kallas för solidaritet - ingen skall stå utanför.

För mig är det just det kyrkan står för - solidaritet. Mina grundläggande politiska värderingar går i mina ögon hand i hand. Jag har inte sen den dag jag steg in hos mina borgliga föräldrar och deklarerade att jag gått med i SSU skämts för mina politiska värderingar. Jag är socialdemokrat. Och jag brukar säga att jag är något så konstigt som en kristen socialdemokrat. Många tycker och tror att det är en oförenlig sammanslutning men inte i mina ögon. För mig står kristendomen och socialdemokratin på samma grunder; solidaritet, gemenskap, frihet, jämlikhet och alla människors lika rätt och det är därför kyrkovalet är viktigt. Det vi vill med kyrkan är att den ska vara tillgänglig för alla. Att den ska vara en kyrka för svenska folkets invånare, alla som känner att de på något sätt vill gå till kyrkan skall också vara välkomna dit. Det innebär inte att man går i kyrkan varje söndag, på alla aktiviteter mm. Nej, det innebär för mig att den dagen du känner att du vill gå till din kyrka för att medverka i någonting som händer där - då ska du kunna göra det oavsett vilken människa och person du är. Alla skall vara välkomna.

Kyrkobyggnaderna och dess historia är även bland Sveriges största kulturarv och den äldsta fortfarande stående kyrkobyggnaden är från Ansgars dagar. Låt oss vårda vår kultur tillsammans med hela vår befolkning. Kristendomen är världslig och i världen ingår Sverige och det innebär alltså att oavsett din färg på skinnet, din politiska åsikt, din sexuella läggning - du är alltid välkommen till den svenska kyrkan.

Så snälla, rösta nu på söndag. Den 20:e september är det du som väljer vilken kyrka vi skall ha i vårt samhälle. För mig är det så klart - jag vill ha en solidarisk kyrka som välkomnar alla och envar. Jag vill ha en kyrka där jag är välkommen som den människa jag är och där mina grannar är välkomna med - även fast de har en annan hudfärg. Jag vill ha en kyrka som värnar om vår kyrkokultur men som samtidigt ser att det gör man genom att välkomna alla människor i sitt gagn. Jag vill värna om tillgångarna men ändå använda dem till verksamhet för alla. Jag vill kunna döpa mitt barn, gifta mig och begrava mig i kyrkan och kunna göra det utan att vara tvungen att verifiera mig själv.

Allt detta gör att jag självklart går till min församling på söndag och röstar.

Jag röstar socialdemokratiskt för jag tror på det jag just skrivit.

Hur röstar du?

Nu är det förkylt...

Eller om det är influensa, vad vet jag. Jag vet i varje fall att 3 av oss 4 i hemmafamiljen är sjuka med feber, huvudvärk och några av oss har halsont. Bara det inte är svininfluensan tänker jag men varför skulle det vara det? Nog om det. Vi blir ju bättre.

Annars, ja, vad har hänt sen sist? Lovisa och jag var ute i skogen i söndags för att kolla svampläget. Först hittade vi en svamp, sen ingenting. Sen lite grann och sen massor! Vi plockade hela svampkorgen full med kantareller. Det roliga är ju att plocka dem, det mindre roliga att ta rätt på dem efteråt. Men barnen hjälpte till så vi åt middag med svampstuvning, jag förvälde en kastrull som gav mig 4 påsar i frysen och så torkade jag resten att ha som matkrydda. Roligt är det när allt är färdigt i varje fall.

Förra gången skrev jag om en blogg jag gärna läser. Det ska jag göra idag med. Det finns en annan blogg jag halkar in på ibland när jag är ute och surfar. Denna blogg läser jag med allt mer växande irritation för den är så flamsig. Okej, jag kanske är allvarlig i övermått och förstår inte humorn men varför ha en blogg där man lägger ut fåniga bilder på en själv och sin familj och en massa andra tramsbilder och tramsiga historier? BlondinBella slår sig för bröstet och bara irriterar mig som så många andra. I hennes släptåg fylldes bloggsfären med personer av varierande hårfärg som verkar ha som sport att egentligen skämma ut sig själva och sin familj. Jo, visst ska man bjuda på sig själv, det håller jag med om men för mig får det finnas gränser. Ändå kan jag inte låta bli att gå in ibland, typ någon gång i månaden för att se om jag upplever den som lika fånig fortfarande. Och det gör jag.

Jag är så tråkig - vill ha bloggar utan för mycket flams men gärna lite skämt. Inte långa politiska utlägg men gärna inlägg i debatten. Och lite annat smått och gott... Nog från klagomuren.

Jag återgår till att spela Farmville nu på dagtid eftersom att jag är hemma och är sjuk. Något måste man ju göra...

Att orka stå ut

Det finns en blogg jag läser som är skriven av en tjej som stått ut med så oerhört mycket. Hon skriver rakt upp och ner om det hon gått igenom och hon skriver så himla bra. Hennes blogg berör mig mycket av olika anledningar. Dels av den pågående process om hennes son och hon skriver den utan förskönande, utan att försöka skydda sig själv och skylla på andra men även för att hon skriver så bra och med sån humor. Ibland lyser dock självföraktet igenom så klart och jag känner så väl igen mig när jag läser.

Känner igen ångesten över att inte veta. Veta vad? Ja, det vete katten faktiskt. Det är inte alltid man kan sätta fingret på vad som är fel i ens liv, man känner bara känslan.
Känner igen livets små glädjeämnen som andra kanske tycker är pettitesser men som för mig och andra betyder så väldigt mycket.
Känner igen känslan av att känna sig älskad men ändå leva med ovissheten. Ovisshet över vad? Ja, vad livet egentligen ska ställa till för en.

På en annan blogg hittade jag idag följande ordspråk:

Vad som ligger bakom oss och vad som ligger framför oss är av mindre betydelse, jämfört med vad som ligger inom oss.
(Ralph Waldo)

Varenda ord stämmer för just så är det.
Bakom mig ligger ett liv av oförstående, kärlek, uppväxt, förträngning och en massa annat. Jag har haft mycket roligt i mina dagar men även upplevt mycket sorgligt.
Jag har blivit slagen, våldtagen, utnyttjad, bedragen, lämnad och en massa annat.
Jag har älskat, skrattat, busat, trasslat, bråkat och även där en massa annat.
Jag hoppas att framför mig ligger varken slagen, våldtäkter, utnyttjande, att bli bedragen och lämnat.

Alla dessa saker som har hänt mig genom åren är det som ligger inom mig.
Det är det som formar mig till vad jag är.
Det är det som ligger bakom val jag idag gör i livet.
Det är det som skapar mina reaktioner.

Vissa saker gör mig rädd fast andra tycker att rädslan är helt obefogad. Det kanske den är men inte för mig.
Vissa saker gör mig lugn fast den får andra att bli helt hispiga.
Vissa saker gör mig glad, precis som det gör med andra.
Men alla dessa saker gör mig till den jag är.

Allt jag vill är att ha en plats i livet där jag kan känna mig trygg.
Jag vill ha en famn att krypa in i och känna kärlek.
Jag vill ha en ekonomi som gör att jag känner mig trygg.
Jag vill kunna möta världen med ett leende.
Jag vill vara älskad för att jag är jag och inte för att jag spelar en roll någon vill att jag ska spela.
Jag är jag och jag är speciell.

Jag är bra.

Även fast det inte känns så just nu.

Precis som för tjejen med bloggen.