En rad eller två...

...kan det ju kanske bli denna söndag. Det blåser utav bara sjutton ute men här inne är det ju varmt och mysigt. Veckan som gått (eller är det veckorna?) har gått rätt fort, vart tar tiden vägen? Man befinner sig i ekorrhjulet - dvs sova, vakna, frukost, jobb, hem, middag och så lägger vi på sova igen. Det vill alltså säga livet :) Man gör allt det och så försöker man få in lite avbrott i vardagen här och där. Ett av veckans avbrott var när jag och fjompsonen fick flytta om möblerna i hallen för att de skulle dra in fiber i lägenheten. Har ju en bokhylla som skärmar av en öppning så den var ju tvungen att tömmas, sekretären tvungen att flyttas osv i all oändlighet kändes det som. Idag ska allt släpas tillbaka till sina platser. Något så när i varje fall för jag tror inte att sekretären kan stå där den haft sin plats eftersom att det nu sitter en låda på väggen och naturligtvis sitter den ivägen :( När man ska flytta tunga möbler saknar jag de där starka musklerna jag inte har... suck... Men fjompsonen är starkare än vad han ser ut att vara :)

Annars... skovet jag är inne i blir bara värre... nu känns det som om jag går direkt på skelettet...

Igår var en riktig toppendag! I slutet av maj ska vi med kören deltaga i en av kommunen anordnad festlighet som bla innehåller en hårdrockstävling. Det är flera saker som händer - det är besök av borgmästare, utdelning av stipendium till de som arbetar aktivt mot narkotika i kommunen och en hel del annat. Det vi i kören ska göra är att sjunga hårdrock! Det är så himla häftigt... Igår hade vi en hel kördag med 6 av de hårdrockslåtar vi ska sjunga. Det är låtar av Kiss, Whitesnake och Talisman bla. Eftersom att vi har världens bästa körledare har hon gjort superarr på låtarna och det låter så grymt bra! Man hade verkligen ståpäls flera gånger under gårdagen. När sen kompet kommer på kommer det låta så grymt!

På balkongfronten går det framåt och alla mina underbara blommor som jag fick i födelsedagspresent växer och frodas. Jag älskar verkligen mina sommarblommor och är så lycklig över allt vacker jag fick att driva upp till vuxna plantor. Jag vårdar dem lika ömt som jag vårdar dom jag fick dom av. Min kärlek till blommor är rätt känd bland de som känner mig så jag blir så lycklig när jag får blommor. De bästa blommorna (om man nu ska välja några) är de som dykt upp vid min dörr helt plötsligt eller kommit till mig genom en impuls. Sånt fullkomligen älskar jag... Sen så växer mina orkidéprojekt så det knakar just nu... köpt dom som små och nästan nedvissnade till billigaste reapris och nu är de stora och blommar nästan hela tiden... Med bara lite omvårdnad och kärlek så tar de sig. En orkidé kan hålla sina blommor i månader om man bara sköter om den. Guckuskon i förgrunden köpte jag helt nedvissnad och utan att veta vad det var för någonting. Har skött den i över 1 år innan jag skymtade ett skott mellan bladen. Så började då längtan och väntan efter att äntligen få se vad det var för någonting jag köpt den där gången för länge sedan. Nu har jag ju fått se att det var en guckusko men det visste jag inte då. Visst är den fin?

Nä, nu kom fjompsonen ut från duschen så nu ska vi sätta fart i hallen...