onsdag 2 januari 2013

Magnus Carlsson...

... ja - varför en sådan överskrift?

Jo - idag är det dags för årets julkonsert med Magnus Carlsson i Norrtälje. Jag har alltid velat se den men aldrig kommit iväg på den :(

Men -

jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå - och naturligtvis hoppade jag på tåget! Så i år ingår jag bland de som ska vara med och sjunga bakom honom på de låtar som förstärks av lokala sångare. Vi är 2 sopraner som är med och jag är en. Jag menar - jag och Lillprinsessan är fans av Magnus Carlsson och hur stor blir inte lyckan när man får sjunga med honom? Jag har egentligen bara 2 stycken svenska "idoler" - Py Bäckman och Magnus Carlsson - och efter idag kommer jag att ha sjungit med båda två av dom.


Klockan 19.00 i kväll går det av stapeln, det är slutsålt och jag kommer att vara där :D. Ståendes bakom - sjungandes. Weeeee! Iklädd den snygga svarta klänningen jag fått av Storprinsessan!

Kan ju ta en snabbresumé över sista veckorna som gått:

Storprinsessan var här i 1 vecka :D. Herregud så man saknar sina barn när dom inte är hos en. Det spelar ingen roll om dom är små eller stora. Man saknar dom likväl. Vi hade så roligt när hon var här - bland annat var vi ute på krogen tillsammans. Det var inte första gången vi var ute tillsammans men det var första gången som hon var ute i sin hemstad. Det var vi, hennes namne och några av hennes gamla klasskamrater. Vi hade riktigt kul: åt gott, drack goda drinkar, sjöng karaoke, dansade och var så där knäppa som bara vi kan vara och till slut sa hennes klasskompisar att "nu förstår vi vad du menar med att du har världens bästa och knäppaste mamma" (känn på den du som säger att jag är en usel förebild...).

Dagen efter hade vi lilla julafton hos släktingarna i Sollentuna. Eller nu för tiden är det ju inte julafton - det är julsamkväm och det var lika trevligt som vanligt. Vi var inte hemma förrän klockan var mitt i natten och då hade vi hunnit äta, spela spel och ha snöbollskrig.

Precis lika glad som jag var när hon kom - precis lika ledsen var jag när hon åkte - men jag vet att hon är trygg där hon bor med Svärprinsen och det är det viktigaste för mig. ...och som vanligt klippte jag mig när hon åkte hem (eller ja - dagen efter) så nu är håret snyggt igen.

Var inne i Fjollträsk och köpte julklappar och avslutade den kvällen med att gå ut och lyssna på favoriterna TTT - lika bra som alltid och trevlig pratstund efteråt innan bussresan hem.

Sen kom julafton med mor & far, bror med familj och min familj. Det var då det gick upp för mig hur mycket mina barn älskar mig! Jag har haft en dröm och det är att få se "Jesus Christ Superstar" med Ola Salo - och vad får jag i julklapp? Jo, 2 stycken biljetter till just den musikalen för detta hade barnen fångat upp utan att jag sagt något. 2 biljetter fick jag för att jag inte skulle behöva gå ensam på musikal och fira min födelsedag... (Ja, återigen till den person som inte ens känner mig som säger att jag är en dålig förebild - tja, släng dig i väggen eller något. Tror du verkligen att någon enda människa, inklusive mig själv, ens tar till sig det minsta lilla av dina försök till att få mig ur balans? Men det är klart - små, patetiska människor utan egenvärde måste ju försöka trycka ner andra människor och om det nu är det du absolut måste göra... Gör det med någon som är osäker på sin föräldraroll - för jag är det då inte. Jag vet nämligen precis hur bra jag är som förebild - och det fick jag även höra helt appropå av en helt annan, yngre människa härom sistens så... ja, stackars lilla obetydliga dig... När du får 2 biljetter eller får julkappar i mängder som dina barn köpt till dig helt själv och där ingen vuxen sagt till dom att köpa det du önskar mest - då kan du ju komma igen...)

Sen, i övrigt - jag mår så himla bra! Varför? Jo, jag har en familj som älskar mig och som jag älskar. Jag får sjunga med en av Sveriges bästa sångare. Jag gick ner 1 kilo till över julhelgen trots att jag åt gott. Jag fick se alla mina barn bli glada över sina julkappar - jag fick julklappar som fick mig att gråta. Sen, som av en slump, så fylldes mitt hjärta av kärlek till en man, bara så där. Efter att faktiskt ha vågat ta det där steget och sagt hej så gick allt av bara farten... Och att vara älskad för den man är - det är rätt så oerhört underbart!

Så livet leker (och nu ska jag sova för är det något jag inte gjort i natt så är det att just... sova!)



(Och efter senaste dagarnas Glee-maraton så fick jag en ny favoritversion av min favoritsång...)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Här får du gärna lämna en kommentar. Din e-postadress visas inte om du kommenterar. Jag har rätten att välja om jag kommer publicera din kommentar eller inte. Oftast lägger jag ut den men det finns tillfällen då det inte passar sig. Ha det gott!