Hur kan man...

... vara så trött? Det är väl egentligen inte så konstigt. Först fastna framför helt underbara Magnus Bettnér i natt och sen upp tidigt. Det var tufft att komma upp i morse... så det blev hårborstning och smink medan kaffet blev färdig och sen kaffe, mjölk och smörgås i bilen. Det är jag i och för sig van vid sen förut, enda skillnaden var att jag åt mjukt bröd på första gången på lite över 3 månader (!) och dessutom tyckte att det var gott. Tillsammans med massa mjölk.. i iskall bil på ishala vägar.

Jag tog körkort mitt i vintern och det var glansis på vägarna första månaden jag hade körkort - och massor med snö. Det var i och för sig bra för jag körde inte för fort och jag lärde mig att köra på halt väglag. Det blev som en månad lång halkkörning och sen två månader med fläckvis halkkörning. En gång har jag varit med om en bilolycka på vintern och det var inte ens mitt fel! Det är faktiskt sant: Jag hade varit nere vid färjan för att möta en montör som skulle montera vår värmefläkt, jag var, hm... runt 19 år. Montören hade missat färjan och eftersom att det var vinter ville jag inte sitta nere vid färjan och vänta då det nu skulle bli matrast för färjkarlen. När jag svängde in på vår väg såg jag den gamla grannen i sin Saab och tänkte "han kommer panikbromsa i backen". Som boende bortom all ära och redlighet liftade man rätt många gånger från "tidiga" bussen då det var 4 kilometer att gå hem och ibland var det gammelgrannen man fick lift med och jag visste hur riktigt dålig han var som bilförare. När jag såg honom där i backen hade jag en tanke i hjärnan - "stanna bilen" - så jag stannade bilen och körde åt sidan och satt sedan där och såg (och väntade) på att han skulle köra in i mig för mycket riktigt panikbromsade han och kom farande mot mig i vad som kändes som en evighet i hög hastighet. Han stannade i min förardörr där jag på insidan av min bil hade börjat klättra över till passagerarsätet men fastnat i paniken. Mitt friska knä blev efter alldeles blått. Min bildörr gick in över halva sätet kändes det som och jag fick klättra ut genom fönstret på passagerarsidan eftersom att han stod över hela förarsidan och eftersom att jag hamnat i diket av kraften så fick jag inte upp bildörrarna så det var bara veva ner rutan och klättra runt i diket som naturligtvis var helt fyllt med snö. Det enda gamla farbror granne var - "min bil - jag som precis lackat om den". Alltså sin bil... Hans försäkring täckte alla mina skador på min bil då han ju naturligtvis dömdes som gällande till olyckan. Varje gång jag såg gammelgrannen i sin bil efter denna gång tog jag stora omvägar eller körde lååååångt åt sidan.

Dagen idag har varit en bra dag :) Skivinspelning hela dagen - hur roligt som helst. Det är ju ett tag sen sist men fortfarande lika roligt. För ovanlighets skull så mådde jag inte illa när vi åt så jag fick i mig både frukost, lunch och middag innan jag kom hem igen. Prinsen gjorde mat till sig och Lillprinsessan. Efter hemkomst blev det frisering av Lillprinsessan. Fick en bild i handen och klippte därefter och hon blev så söt (och nöjd). Det är första gången sen hon föddes som hon har så här kort hår. Hon hade ju långt hår när hon föddes och åkte från BB med tofsar på huvudet. Både personal och inlagda på BB trodde inte man kunde ha så långt hår när man var "svensk/nordisk). Men det kunde man... hon har alltid haft långt hår men klippte det först till nedanför axlarna för ett år sen. I somras blev det i höjd med axlarna men nu ser man hela nacken och framför allt ser man att hon har lika tjockt hår som mamma och sina syskon.

En helt okej deltävling i Melodifestivalen pågick medan jag klippte Lillprinsessan. En av låtarna vi tyckte var bäst gick direkt till final och den andra till andra chansen. Helt okej med andra ord. Sen kom det där jävla illamåendet tillbaka... suck. Men lindras lite av den medicin jag fick av el doctore och lite lakrits förhoppningsvis, måste få den här saltbristen jag har under kontroll snart. På apoteket kan man köpa vitaminer, kalktabletter, mineraler - men det finns inte salt att köpa för att reglera den brist jag får i kroppen ibland. Oftast upptäcker jag det av att jag helt plötsligt måste ha salt, helst salt lakrits. Men det får inte bli för mycket för då mår jag illa av det men ett par små bitar per dag måste jag ha - precis enligt läkarens ordination... Så nu äter vi dagens bitar och hoppas på en god nattsömn efter att ha sätt färdigt skräckfilmen på tv och ha skrivit färdigt brevet till vännen.

Kram på er!