torsdag 2 februari 2012

Det har varit en...


... rätt konstig dag idag. Trots det besked om nära kära jag fick här om dagen så har det känts rätt bra idag. Ja, till och med rätt lycklig, förundrad men även rätt förtvivlad! Nu är jag mest trött istället...Värmefläkten går för full och det är 17 minusgrader ute... Burr! Blir det ännu kallare så kommer värmepumpen snart ge upp... Den stannar vanligtvis runt -20 grader... men sätter inte igång igen förrän det går under -16...(!) Det roade den sig med förra vintern. Kunde vakna upp med 14 grader i sovrummet... då fryser man kan jag tala om... Konstigt nog kändes de 14 graderna kallare än de 9 graderna vi hade en morgon i tältet i Knisslinge. Det snöar ute så snart blir det snöskottning igen (ja, inte nu men i morgon). Eftersom att det väntas några ryska snökanoner (svensk vinter?) så storhandlade jag och lillprinsessan idag - vi köpte bland annat mjölk. Tänkte inte på att jag handlade mjölk igår... och i söndags så nu har vi verkligen mjölk, en sissådär 15 liter! Nog för att det går åt en del mjölk men det var väl lite väl - tur att utgångsdatum inte är förrän den 10 februari på de vi köpte idag. Nu har vi också handlat mat för många dagar - räknade ut att jag har 20 middagar i frysen så nu blir det bara färskvaror och tillbehör som behövs köpas. Men jag ger mig tusan på att jag kommer stå där mitt i köket och stöna - vad ska vi ha för maaaaat? Men det blir isterband med stuvad potatis, korv stroganoff, raggmunk, blodpudding, schnitzel, spagetti med köttfärssås, pannbiff, fläskfilé, slottsstek och en massa annat gott. Bara hoppas att det får stanna i magen bara. Har varit jätteduktig sista dagarna och i varje fall fått i mig middag.

Den här dagen har verkligen kastat sig mellan ytterligheter. Vet ju knappt vart jag ska börja. Jo, vi börjar med skrivarhelvetena! Av 3 skrivare vägrade alla att skriva ut det jag var tvungen att ha med mig in till storbyn. Inte förrän efter ca 1 timme av byte mellan skrivare och 2 datorer och (tror det var) 15 omstarter, byte av sladdar och kontakter och nästan totalt nervsammanbrott. Ja, att skriva ut 5 papper... var fanken inte lätt. Medan jag satt där dök det upp ett brev i mailen från en kompis som bor i Mölndal - long time no see men va sjutton gör det. Det han skriver är så hemskt och jag hade inte en susning utan förutom en känsla ibland om att något liksom var fel. Och någonting har verkligen varit fel. Är fel. Jag fattar inte! Kommer aldrig att förstå heller... Jag må vara kvinna men fan - ibland undrar jag om det inte skulle vara bättre att operera om sig till man så man slipper skämmas för sitt eget kön och hur det beter sig ibland. Men ju mer jag hör, ju mer jag läser, ju mer jag tar till mig så inser jag att kvinnor är fullt kapabla att slå sina män. Ljuga för dem för att nå sina mål, ljuga för att förringa sin man. Ljuga för att ta ifrån dem deras barn, ljuga för att få omgivningen att tycka om dem och inte den andra. Vara medvetet elaka och säga så hemska saker till sin man så att jag skulle inte ens säga det till min fiende... Det är jättebra att samhället allt mer börjar få upp ögonen för män som misshandlar kvinnor - men när ska männen mötas av samma stöd? 48% av de som misshandlas inom ett förhållande är inte kvinnor - de är män. Män som står och tar emot - både slag och ord. Män som blir bedragna och där kvinnan står och skriker hur oduglig han är som man. En förövare har inte ett specifikt kön - den är könslös... När jag kom hem från storbyn var jag tvungen att läsa brevet igen. Jag har läst det flera gånger sen det kom och varje gång börjar tårarna rinna av förtvivlan över hur människor kan behandla varandra så illa.

Men det har även funnits positiva saker idag - väldigt positiva :D. Var på uppföljningssamtal angående lillprinsessans matematik. Efter att hon legat efter och kämpat så länge så är hon helt ikapp! Hon var igår, tisdag, redan färdig med veckans matteläxa! Efter att ha kämpat i så många år har det äntligen börjat lossna lite. Tänk så mycket förståelse, en handlingsplan, ändringar i utlärningsmetoder och förståelse för att man kan räkna ut på olika sätt så länge summan blir densamma, faktiskt betyder! Jag är alltid stolt över mina barn. Idag var jag lika stolt över lillprinsessan som jag varit över Ludvig när han hämtade sina scoutmärken eller storprinsessan när hon stått på scen och rivit ner stående applåder.

Den andra positiva saken är blommorna... :) Någon har uppfattat att jag älskar blommor. Och gula och mörkrosa tulpaner... eller vad tror ni när denna liksom bara dyker upp vid dörren?:


Jo, jag vet vem dom är ifrån ;) och jag kan ju bara säga att jag blev glad. Är glad. Kommer fortsätta vara glad också! Ger en mjuk känsla i magen, lite pirrig sådär... sigh!

Lillprinsessan och jag har snöat in totalt på Hinder... och Miranda Lambert... men även de helt fenomenala Swedish House Mafia... vet ju inte vilken låt jag ska välja bara... Jag vet att en av de sakerna mina barn tycker är bra med deras mamma är hennes väldigt breda musiksmak och att hon inte backar för ny musik "bara för att den är" ny. Helt plötsligt nu på kvällen sa hon... "mamma - din dator har hängt upp sig på ljudet" - då satt jag och lyssnade på nedanstående låt - och hon spelade samma på sin dator, asg!


Idag blir det faktiskt rätt så många kramar! och pussar! och tack för blommorna :P


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Här får du gärna lämna en kommentar. Din e-postadress visas inte om du kommenterar. Jag har rätten att välja om jag kommer publicera din kommentar eller inte. Oftast lägger jag ut den men det finns tillfällen då det inte passar sig. Ha det gott!