Dumdidum...

...dum... dumdidum, dumdidum :) (Va sjutton kan man inte göra "nötter" för - jag sjunger ju!!!)

Jag sjunger ju nästan alltid... eller i varje fall väldigt mycket. Är jag ledsen så sjunger jag, är jag glad sjunger jag... är jag osv, osv - tja, då sjunger jag också. Det bara är så... Ska jag lära mig en ny text så drömmer jag den ofta. Kan av förklarliga skäl inte förklara hur det går till men det är så bara, vaknar med den snurrande i hjärnan, sätter toner och betoningar där i drömmen... Känns väl oftast rätt skumt och mer än en har typ stirrat på en när man svarar på frågan "jaha - vad drömde du inatt"? Hm... jotack jag drömde "Come on an'  play..."...??? Mer än en har stirrat kan jag meddela...:P

Det händer även att jag sjunger när jag sover... Alltså högt! Glömmer aldrig när jag delade hytt med en namne och vaknar på morgonen och hon och hennes lilla dotter som var med bara satt och stirrade på mig... Öh, ja? "tycker du om Marilyn Monroe"? Hm... nytt sätt att säga god morgon på??? Då berättade dom att jag sagt att "det är är en låt till Marilyn Monroe" och sen hade jag börjat sjunga - högt, tydligt och alldeles jättebra... Jag trodde jag skulle dö på kuppen men så i efterhand har man ju skrattat åt det många gånger... Jag menar - vad är meningen med att bli sur för saker? Jag bjuder hellre på mig själv och saker jag gör istället för att bli lack och sur :)

Jag är sällan sur, tycker det är mest jobbigt och oftast är jag som idag - nöjd, glad, tillfreds och liksom bara vara-lik. Och då dumdidudar jag - vilket jag gjort hela dagen :)

Har jag något speciellt att vara glad för just idag? Har man inte alltid det? I varje fall tycker jag det... Men visst har jag något extra att vara glad för - dela med mig? Nja, inte alls! Då skulle ju fler få veta vad jag vet - och det vill jag faktiskt inte... av lite olika anledningar. Såsom att någon skulle bli arg, en annan skulle bli sur, en tredje glad osv osv... Så jag behåller anledningen till min glädje för mig själv och de som undrar över vad jag vet som bara de invalda vet - ja, de får ju helt enkelt fortsätta att undra :P. Och folk som undrar - ja, det finns det alltid ;)

Själv undrar jag mest över hur jag ska få tiden att räcka till den här veckan... ?

En demonstration, 2 möten, 2 föräldramöten... Möjligen 1 övernattning... Där in ska jag stoppa barnen, vänner, sötnöt och en och annan älskling... Jaja, det brukar ju lösa sig så det gör nog det den här gången... också :)