Okej, nu ska vi...

... se vad vi kan slänga ihop idag då. Idag tog jag bussen in till Storbyn. Bilen fick stanna hemma då den är lite osams med mig och ska till läkaren på måndag så får vi se vad han säger. Eller hon - när det gäller just bilmeckar så har jag lite svårt att en  endast säga han faktiskt. Det är väl inte så konstigt - jag började ju ändå på Fordonsteknisk en gång i tiden. Pratade med en vän här om dagen och nu håller hennes barnbarn på att gå ut Fordonsteknisk också:) Jag var den första tjejen på vårt gymnasium som gick Fordon, de har gått några tjejer efter mig också. Ibland brukar jag fundera över hur det kommer sig att så få tjejer väljer ett praktiskt yrke. Massor med tjejer utgår ifrån att de helt enkelt inte kan - vilket de faktiskt kan! Och de flesta killar gillar faktiskt när tjejer tex meckar sin egen bil...

Väl inne i stan blev det en promenad över gamla militärförläggningen, mera känd som Lv3 och nu är det uppdelat i två delar: Nordrona och Campus Roslagen. På Campus Nordrona ligger KomVux, Yrkux, KY, Tullskolan, under- och sjuksköterska och en massa andra utbildningar. Sen ligger det en del andra företag samt att ett av stadens dansställen ligger där uppe. Och två läkarstationer och det var till en sån jag skulle idag. Mer mediciner, fortfarande problem med axeln och knät ska vila. Och sen kommer ju operationen om 2 veckor :) Men även information om att Smärtkliniken inte tar emot mig då de anser att det i dagsläget inte finns något hopp om bättring i kroppen. Hoppas att det lättar efter operationen i varje fall. Det ska helt enkelt fungera någon gång för det har jag bestämt. Efedrinet hade hon igen kunnat skriva ut då det nu hamnat i en speciell lista för läkemedel som tillverkas direkt för specifika recept. Jag har gjort ett avtal med ett av apoteken i Storbyn att jag alltid hämtar Efedrinet hos dom och då kommer då att lagerhålla den. Och det är ju skönt för annars brukar det ta nästan upp till en vecka innan jag får ut medicinen. Haha... tog för den delen upp den föreslagna lobotomeringen men jag skulle hälsa vederbörande som önskat det att det inte stod i "att göra listan". De tyckte att det var tidernas sämsta förslag vad gäller mig. Skönt att ha både läkarens och kuratorns nekande svar också, haha...

Sen vandrade jag runt på stan, träffade på några kompisar och pratade lite helgsnack. En av kompisarna fick i höstas diagnosen cancer i huvudet som inte gick att operera. Hon har nu fått cellgifter och strålats sedan i höstas och i går hade hon fått besked om att senaste röntgen visat att tumörerna försvunnit. Nu är det 4 cellgiftsbehandlingar kvar och fan vad jag önskar att hon överlever det här. Vi påminner om varandra, alltid lika positiva, glada och framåt. Troligen därför vi arbetat så bra inom politiken. Blev så glad för hennes skull:)

Att handla på H&M idag var lukrativa affärer eller vad man ska säga - man fick ett presentkort med 50:-. Köpte en blus på KappAhl... Carmosinröd och ursnygg, endast 100:-. En av affärerna i storbyn ska lägga ner och där köpte jag en parfym för 48:- istället för ett par hundralappar :)

Upptäckte att tiden bara försvunnit och att det var dags att sätta sig på bussen för att fara hem. Snodde datorn av Lillprinsessan och lyssnade på Madonnas nya skiva medan jag gjorde maten som Prinsen önskat till middag, så idag blev det varma smörgåsar. Jag pallade faktiskt inte att mangla resten av lakanen idag så det får bli morgondagens uppgift. Sent i morgon kväll ska jag hämta Storprinsessan med bihang på Stockholms central. Man vet att barnen blir äldre och att de flyttar hemifrån någon gång. Prinsessan kommer dock alltid vara mammas prinsessa och jag kommer alltid finnas där för henne. Vilket hon vet :) Mitt i natten kan hon ringa för att prata lite eller bara för att säga att hon älskar sin mor <3. Och som den kärleken är besvarad - det går inte att beskriva i ord hur mycket jag älskar denna vackra varelse.  Svärsonen bor och pluggar nu 5 timmar med buss ifrån henne så hon är lite ensam ibland men hon vet att det kommer att fungera. När jag och hennes far träffades åkte han in i lumpen ett par månader senare, han hade 18 månaders militärtjänstgöring. Någonstans mitt där i så blev jag gravid med Storprinsessan och när han muckade så flyttade vi ihop. Han är fortfarande en av mina vänner - han är helt underbar på sitt sätt och kommer alltid att ha en stor del av mitt hjärta i sin hand...

På tal om Storprinsessan skickade hon mig en video här om dagen. Som den känsliga och fåniga mamma jag är började jag ju gråta. Hon säger att det är så hon känner det - jag är iofs inte död som mannen i videon men den känslan av att jag alltid är där med henne i vad hon än gör, den var likadan :)



Mammas underbart fina Prinsessa - vad jag älskar dig :)