Tid till att fundera

Eftersom att jag vaknade så tidigt i morse har jag haft tid att fundera lite.
Fundera över stort och smått - senare pratade jag med en vän om mina funderingar.
Funderade jag i rätt banor - gör jag rätt eller gör jag fel?
Sen pratade jag med en annan vän - båda två har gett mig samma svar:

Jag gör rätt. Jag tänker rätt. Jag gör inte fel och jag fungerar inte fel...

Det hela handlar egentligen om olika delar.
En del handlar om fenomenet vårdnadstvister.
Ack så svårt.
Jag har alltid haft den inställningen som stöds enligt lagen,
Det är barnet som har rätt till föräldern och inte tvärt om.
Vad jag däremot inte visste var att en förälder kan bli fråntagen vårdnaden om ett barn om man förhindrar umgänge med den andre föräldern.
Kände mig genast riktigt lättad över detta - för jag har ju alltid gjort det mesta för att mina barns fädrer skall umgås med sina telningar. Skickat barn öve hela Sverige (StorFjompan, 5 år med biljetten hängande runt halsen) och tom till andra sidan jorden för de andra 2. Sen StorFjompan var 2,5 år har hon varit hos sin pappa alla hans lediga helger. I varje fall tills han flyttade till ett annat land för kärlekens skull men ändå inom vettigt flygavstånd för henne att flyga med assistans. Hennes far hämtade henne sen i bil för transport de sista typ 40 milen.
Jag har dessutom med stort intresse följt en nära väns strid för att få träffa sin son. Pappan har ihärdigt fyllt varje rättsal med lögner om mamman - hon skulle ha varit knarkare, självmordsbenägen, våldsam och gu' vet allt. Mamman har tom fått sonen tilldömd sig men det barnet är nu ett av dom i statisken över barn som lever olovandes med den andra föräldern. Det är egenmäktigt förfarande med barn. Tycker så synd om både mamman men även sonen som år efter år blivit matad med lögner om sin mor.
Tänker på pappan som har 5 barn och kontakt med dem trots att barnen lever i olika delar i Sverige.
Tänker på mamman som kör sin dotter Ebba ca 4 mil till skolan varannan vecka. Och hämtar henne efteråt.
Brukar ibland läsa på ett forum som bla handlar om föräldrar som inte kan hantera sin situation med barnen eller rättare sagt - barnens andra förälder. Tänk så många lögner som faktiskt florerar bara för att förhindra ett någorlunda umgänge mellan förälder och barn. Tänk så många som hävdar olika typer av våld, olika typer av muntlighet av den andra föräldern - bara för att jävlas. Tänk så många pappor, ja, det är främst pappor, som suttit hos Familjerätten och fått höra vilket svin han är. Saker som alltså är tagna ur luften.... Men det finns även kvinnor som blir totalt baktalade av barnens far.

Jag förstår mig verkligen inte på sånt. För mig har det alltid varit så självklart att barnen ska träffa båda sina föräldrar, att de ska få ha en så normal relation som möjligt med varandra. Även om jag visste att någon av dem skulle ut - inte hindrade jag den från att ha sitt barn och vände det mot dem, att de skulle ut och nyttja alkohol typ. Jag lät helt enkelt barn och pappa bygga upp sina relationer med varandra och jag försökte hålla mig utanför så gott det gick. Och jag höll käft! Ja, alltså käft om nya flickvänner, min ev. ilska, min oro osv. Tänk hur många gånger barnen kommit hem hungriga... men det berodde mer på att maten som serverades inte var till belåtenhet än att de inte fått mat... Det är helt emot mina principer att baktala den andra föräldern...

Precis som det är min princip att mina egna fighter med tex barnens föräldrar utkämpar jag själv.  Tanken att ta telefonen och ringa upp till någon ev ny flickvän har lixom aldrig infunnit sig, oavsett min relation till "offret " i fråga. Min fight var min helt enkelt. Andras fighter är andras. En av mina bästa vänner är en av barnens fars mamma. Vi har aldrig ens diskuterat min och barnens  skilsmässa från hennes son för det är sånt hon inte har med att göra. And that's it. Jag är en vuxen människa och jag tar mina egna fighter. Ingen annan ska över huvud taget få lida för att jag baktalat, talat eller bara hummat. Det är min figth helt enkelt...

Nu är det lätt att tro att jag då brutit mot min egen tes att inte blanda in andra i min egna röra. Nej, inte alls faktiskt. Jag har haft generella diskutioner om själva sakfrågan och det är en annan sak...

Tjing, tjing...