En del föräldrar...

... borde verkligen inte ha barn! De klarar knappt av att ta hand om sig själva - och därmed inte heller sina barn. När man skaffar barn får man ett ansvar som man har i minst 18 år, de flesta föräldrar känner dock, och tar, ansvar för sina barn i hela sitt liv. Jag brukar säga att när man får barn - ställer man sig själv sist i behovstrappan. Man är inte först längre, det finns hela tiden någon som du har ansvar för. Någon du ska vara ett gott exempel för. Någon som ska ha den sista mjölken, den största bullen och som behöver dig. Vad du än gör så kommer du från och med nu ha det ansvaret för en annan människas välbefinnande.

En del människor är verkligen inte vuxna nog för denna uppgift. De borde aldrig ha fött de där barnen för de klarar inte av att ta ansvar för dem. Konstaterar att det ofta är mammor jag skriver om - men det är tyvärr ofta de jag får information om. Antar att det blir så när man har en stor del av bekantskapskretsen bestående av män... Fick vetskap om barnet som haft en tuff helg. Storebror hade inte varit snäll och det verkar när barnet pratar som att storebror till och med varit fysisk mot den lilla. Det finns ingen ursäkt för att som förälder inte se och ta tag i detta. Det är troligen inte första gången och för varje gång eskalerar säkert de fysiska uttrycken. Anledningen till det som händer är inte det väsentliga - det är att det händer!

Vidare berättas det om att modern varit onykter under sin vecka... Det har varit semester, barnen har varit ifrån sin moder i flera veckor och ändå väljer modern att lämna bort barnen för att gå på krogen med sina vänner... Om det inte varit en sedan länge planerad tillställning, som ett bröllop eller 40-årsfest, så tycker jag absolut att under de veckorna man har sina barn hos sig så håller man sig hemma. Om man känner för att ta ett glas vin eller öl med sina vänner - ja, då kan man bjuda hem dom till en stilla fest istället. Föräldrar har i alla tider haft fester med barnen hemma och jag vet att jag har då inte farit illa av att mina föräldrar hade fest ibland och jag tror inte mina barn har farit illa av då de varit med på fest, jag haft fest eller om jag tagit en öl eller två i hemmets lugna vrå.

Den här modern var dock märkbart påverkad då fadern ville prata med sitt barn (som inte var i närheten...), sluddrade och ville inte svara på vart hon var. Okej, man har ingen upplysningscentral för sina ex men enkla, raka frågor tycker jag är okej att svara på... Sen visar det sig att sonen inte kommit iväg till den inskolning han ska gå på under veckan till fritids... Mamman hade varit för bakfull helt enkelt. Det konstiga är att barnen har en far som mycket gärna skulle ha gjort det även om det inte var hans vecka. Men frågade hon? Nej, naturligtvis inte! Så sonen missar den viktiga inskolningen och får inte heller gå på dagis de övriga timmarna??? Sen har han av någon underlig anledning fått lekförbud hemma... Men herre gud! - vad är detta???

Det är inte första gången det händer sådana här saker som är helt fel när barnen är hos sin mor. Pappan, BVC och andra har gjort anmälningar hos ansvariga myndigheter, dvs kommunens socialkontor och det är underligt - för någon anmälan kastades. I en annan ändrades det som stod. En tredje har försvunnit... När det är mammor som anmäler pappor - då kan det minsann gå fort som tusan och hans umgänge begränsas kraftigt. Men när det är pappor som anmäler mammor - händer det tyvärr att just detta, att papper mystiskt försvinner, mer än en gång. Som tur var hade pappan redan fått en kopia av den anmälan som så mystiskt försvunnit så att den kommer att läggas till akten...

Jag önskar verkligen att kommunen där detta utspelar sig tar sitt ansvar. Det finns redan en utredning på det barnet som varit fysisk mot sin lillebror - så denna moders föräldraskap är redan under lupp. Hur långt ska det gå innan de faktiskt förstår att dessa missförhållanden faktiskt gäller samtliga barn i familjen? Ska det behöva hända en allvarlig olycka?

Blir så jävla illamående helt enkelt!!!