Ett stort leende som förgyller...

... den lilla vardagen sitter fortfarande på läpparna :).

Allt som oftast är jag rätt glad och jag skrattar ofta - dock inte åt människor utan med människor. Det är bland det viktigaste som finns - och om man är osäker på mottagaren - tja, fråga då! Det är bättre att be om ursäkt för ett rått skratt en gång för mycket än att få människor att känna sig osäkra och ledsna. Det känns så mycket bättre i hjärtat om man är en snäll person istället för en som på något sätt lever på andras meriter.

Och när man ändå är inne på det där med meriter är jag idag full med, hm... vördnad för de meriter jag har har mött hos de personer vi har intervjuat de senaste dagarna. Det är ett grannlaga arbete vi genomför. Jag har suttit förut i den positionen där man intervjuar personer för anställningar och jag tycker att det är väldigt intressant. Man vet ju hur det är när man sitter där på andra sidan och hur nervös man känner sig. Man vet aldrig vilken typ av frågor som man kommer att få, hur många det är, vad det är dom verkligen lyssnar på - vilka svar är det som dom vill ha? Vi är väl 3 stycken av de 7 personer som intervjuat som ställt frågorna - som formulerat lite extra klurigheter utifrån de stolpar vi har haft. Det har varit väldigt roligt. Jag har varit tvungen att distansera mig för att kunna ställa de där frågorna som kan vara lite obekväma. Det är en sak att intervjua helt främmande personer - det är en annan att intervjua personer som man ändå känner rätt väl. 2 av de vi har intervjuat har jag känt i över 25 år. En av dom är min bästa vän och jag har döpt min äldsta dotter efter henne. Jag visste ju redan svaren på de frågor jag ställde - men det visste inte dom andra. Det gör väl också att jag har en rätt stor förförståelse som jag inte kan använda i detta läge. Jag har denna förförståelse för alla de vi har intervjuat då jag förutom på ett politiskt plan även känner och umgås i varje fall med 3 av dom privat. Men det har varit spännande dagar med spännande intervjuer - och nu fortsätter arbetet med att få iväg valkuvert till alla medlemmar, runt 500 stycken. Få in svaren, räkna rösterna, utkristallisera vilken vi vill nominera och sen kommer själva omröstningen...

Det här sättet att arbeta på med denna fråga skiljer sig från det sedvanliga sättet och det gör det ännu mer spännande då vi har tidningar som ringer till oss för att fråga. Vi har hela distriktets ögon på oss och alla vill ha rapporter om hur vi gjort. Vilka steg vi gjort, hur vi sållat ut det som vi ansett viktigt. Det gör själva arbetet ännu mera spännande - och det driver oss till att göra ett bra, genomtänkt arbete.

Andra roliga saker idag var den stora rensningen av hela garderoben... Det blev knappt hälften kvar. En del är alldeles för stort - men jag vill inte skiljas ifrån dem så det får väl bli sådana här "strosa runt i hemma kläder". Men denna sparning gäller bara t-shirts, allt annat åkte iväg idag. Nästan... 1 par byxor sparade jag att ha som minne och påminnare... Jag satte dom på mig och insåg än en gång vilken hemsk sjukdom Dercums är... Men framför allt påminde jag mig själv om hur jävla duktig jag varit. Byxorna gick på och av utan att öppna dom. De satt inte ens med våld kvar på kroppen... Visade dom för sonen som bara gapade... Skrattade och sa att ja, jag kanske kan ha dom när det är vinter ute, minus 20 grader och man ska skotta snö - och så satte jag på mig byxorna utanpå de byxor jag hade på kroppen! Men inte ens då ville de sitta kvar med våld så med andra ord blir det till att köpa ett par nya vinterbyxor och spara dessa som en påminnelse om livet som var...

Dags att skilja sig... från halva garderoben :)

Det finns nu endast 2 plagg kvar som jag ska ner i - sen är alla målkläder slut :D. Det är fortfarande en del lite stora kläder kvar men jag ska först få ihop hjärnan såpass att jag skiljer mig från de också. Konstaterat att jag nästa år kommer att behöva köpa en helt ny uppsättning av linnen... men de jag har nu får räcka året ut. I kväll när jag var på väg hem var det ännu en person som inte kände igen mig... Som stirrade på mig och sen... bara... "Fan, vad läcker du ser ut...". Sånt är bra för självförtroendet :)

Hade en diskussion med en vän också idag. Om det där med otrohet... Vi enades om en sak - om någon varit otrogen med dig - den personen kommer också (troligen) vara otrogen mot dig! Ja, så är det nog... Eller så får du vara så jäkla ofattbart bra i sängen att du på det sättet håller den du älskar trollbunden på egna manér... Och det - är ju inte så speciellt svårt... :P

Nä - sova lite nu då! Det är ju jobb att klara av i morgon igen... Hatar verkligen när man vaknar av att man har ont... Tur man har en skön soffa som man kan flytta över till ett tag... och ligga där med en mysig, liten kurrande misse :)

Dagens låt...? Manfred Mann's Earthband med "Blinded by the light".
Glömmer aldrig när jag, Katrine och Roine var inne och såg på dom på Vattenfestivalen ett år... Så jävla bra helt enkelt...