Att fira Midsommar...

... är något jag ofta gör med glädje. När jag var liten for vi alltid upp till Torpet och Hälsingland för att fira Midsommar. Där uppe på det stora Torpet fanns mormor och morfar, mostrar och morbröder och alla kusiner på mammas sida men även en del andra släktingar, som någon morbrors mamma eller syskon eller någons kompis. Sovplats fanns (och finns) för alla. När jag växte upp hade vi ca 22 sängplatser - idag har vi ca 32 sängplatser. Släkten blev större, barnen fler och grannens hus köptes in när grannarna frågade om vi ville köpa det vi kallar för Tant Karins hus, vilket vi gjorde och det har idag 6 stycken delägare - Torpet har 3 stycken.

Vi åkte upp på torsdagen efter att pappa slutade jobbet. Det innebär att vi vanligtvis åkte runt 14.00-tiden. När man åkte till Torpet på den tiden åkte man igenom Uppsala och den långa raksträckan med de eviga rödljusen. Sen var det landsväg upp förbi Furuvik och sen in till Gävle. När jag var riktigt liten stannade vi ofta vid Våffelhuset i Furuvik (vi kallade det så) men senare stannade vi vid en restaurang som hette "Pigalle" och låg inne i Gävle (som man också åkte igenom på den tiden). Efter Gävle var det Axmartavlan, Tönnebro,   Njutånger, Iggesund och sen kom avfarten mot Delsbo vid Hudiksvall. Vid det här laget ville man bara vara FRAMME! och man visste att nu var det nära. Vi kom fram till avfarten mot Ofärne och Näsviken och svängde ner mot Näsviken, genom byn, vänster vid Ica, höger efter macken och genom resten av det lilla samhället. Ut på grusvägen, ner i gropen, den skarpa vänstersvängen mellan husen och mellan husen där gödselstacken ligger nästan på vägen. Sen vänster, och sen vänster igen vid Annie och Sigge, ner för långa backen och sen upp för långa backen, förbi Bagarstugan och sen in på den stora gräsplanen och där låg det som gjorde det värt hela långa resan:

Torpet: Först Bagarstugan,
det gula som skymtar är Torpet och det vita
 huset är "Tant Karins" hus

Det såg likadant ut då som det gör nu :). När vi syskon var små sov vi uppe hos mamma och pappa men när jag blev lite äldre delade jag rum med mina kusiner C och L. När vi kom upp var oftast morfar och mormor uppe och under kvällen kom moster A och morbror S med son P. Senast kom dom från Linköping, moster K, morbror A och döttrarna C, L och Ca. De brukade komma runt 1-2 på natten och jag fick alltid gå och lägga mig att sova för att vänta på dom... sova? Inte en sportslig utan jag låg där och kollade ut i smyg bakom rullgardinen och bara väntade på att se ljusen på bilen när den kom nedför och sen uppför de långa backarna. Och till slut kom de... och man fick vara uppe en stund till innan vi alla 3 somnade helt utslagna efter att ha fnittrat på småflickors vis.

Dagen efter var det midsommarafton och vi kläddes fina i klänningar och åkte iväg till mormors favoritforngård: Fränö. Där dansade vi runt midsommarstången, åt Hälsingeostkaka med saftsås, drack Bockens sockerdricka och tog lotter. Efter det åkte vi hem till Torpet för att äta middag. Var det fint väder satt vi på Loggian, en öppen loge längst ut på Torpet. Matjesill, färskpotatis, Janssons Frestelse och andra kulinariska maträtter som mamma, mostrarna och morfar lagat. Vi fick vara uppe så sent som vi ville och vi tävlade alltid om vilka av oss tjejer som kunde vara vaken längst och lyckan var stor de gånger vi orkade hålla oss vakna tills att solen steg över åkrarna. Det var helt magiskt - och det är fortfarande helt magiskt. På kvällen togs gitarrerna och dragspelen fram och pappa, morbror S och moster K spelade och vi alla sjöng. Det är där uppe jag lärt mig den största delen av den musikskatt av visor som jag kan - och som jag lärt mina barn. Lördagen var till stor del en upprepning av midsommarafton - och vi ungar stortrivdes. På söndagen var det dags för alla mammor och pappor att åka hem och nu kom den vecka vi alla kusiner väntat på: 

I minst en vecka var vi ensamma med morfar och mormor på Torpet. På den tiden mormor fortfarande arbetade var vi uppe ensamma med morfar. Det var vår högtidsvecka. Vi åt jordgubbar och persikor som vi handlade i den lilla byaffären, vi åkte till Delsbo, Maln, Ingan med mera och badade. Vi var i Hudiksvall och spelade minigolf på Köpmanberget och handlade på Domus. Veckan efter midsommar infaller Delsbo spelmansstämma, en del av föräldrarna kom upp och sommaren fortsatte. Att gå på spelmansstämma med mostrarna och morbröderna, ha picnic vid samma plats, samla in tomglas, rulla in sig i filtar och, givetvis, äta ostkaka med saftsås var årets nästa stora upplevelse. Ibland fortsatte vi vara ensamma med morfar och mormor en vecka till, ibland hade föräldrarna sin semester sen. 

Att få uppleva dessa veckor när man växte upp gjorde oss barn och kusinerna väldigt tajta under vår uppväxt. En del av oss är fortfarande väldigt tajta och en del av oss var uppe och firade midsommar i helgen.

Fortfarande samma känsla av samhörighet, samma känsla när vi satt uppe på natten och spelade och sjöng. För första gången valde vi dock att inte åka till Fränö utan valde att åka till nästa äldsta syster, nuvarande äldsta mormor/farmor - alltså min mammas favoritforngård som är Norrbo Forngård:

Midsommar vid Norrbo Forngård

Att kunna fira midsommar tillsammans på en så vacker forngård som Norrbo är helt underbart. Den är belägen utmed södra Dellens strand, uppe i en backe. Till skillnad från Fränö, sjöngs det här med fina sångstämmor och underbara spelmän. Några av våra barn mellan 12-17 år deltog med liv och lust i ringlekarna innan vi åt den mycket goda ostkakan med saftsås. Vädret var som synes strålande och jag hade på mig en vit klänning. Vi for hem och förberedelserna för middagen tog vid. Samma maträtter som jag minns sen jag var liten och Janssons Frestelsen görs fortfarande efter morfars recept. Ungarna spelade badminton, sköt pil, spelade fotboll, snickrade, lekte med Sniff och Liten och sprang runt. Det är rätt så otroligt egentligen att det våra ungar ser fram emot, precis som vi vuxna gjorde/gör, är att få fira midsommar på Torpet. De är ändå mellan 12-17 år och ändå så är det så självklart att det är dit vi och dom ska. Idag är vi andra som spelar gitarr och naturligtvis min bror, som är grym på gitarr, underhåller oss under middagsförberedelserna:

Lasse grillar, Ärtan spelar gitarr och
ungarna spelar fotboll :)

Efter noggranna förberedelser var så maten klar och vi satte oss till långbord på gräsmattan:

Middagen börjar bli färdig
 och framplockad. Naturligtvis har vi massor med vackra
 buketter med prästkragar och 
midsommarblomster på borden

Vi satte oss sedan ner för att avnjuta våra midsommarläckerheter. Senare på kvällen satte vi oss på logen och åt våra jordgubbar och hade musikquis... Jag fick inte vara med i sista svängen för jag vann den första så stort så jag fick sköta nutidsfrågorna istället... Att få fira midsommar med föräldrar, släkt, vänner och kära betyder så oerhört mycket för oss och vi har verkligen Torpet att tacka för mycket. Nu är det bara några veckor kvar innan vi samlas där uppe med barnens mor- och farföräldrar igen. Denna gång med alla barnen, några respektive och en och annan vän som kommer och går. Det blir i år 14 ungar mellan 12 och 21 år, nu är det inte bara kusiner längre utan kusiner, sysslingar, ingifta barn - barn som betyder mycket för varandra och som väljer att ha sommarlov och semester mitt ute i skogen, på Torpet vid vägens slut och som fyller dagarna med bus, snickerier, brännboll, fotboll - precis som jag, mina bröder och kusiner gjorde. Vi badar på samma badplatser som vi badade på när vi var små, spelar minigolf på samma banor, lyssnar på musik så som vi gjorde och vi har alla en underbar tillvaro där uppe... 

Men skylten som varnar för lekande barn - är sjutton så mycket häftigare nu än den vi hade som små:

Se upp för barn!- skylt årgång 2012

(Se upp för! Lekande barn - sömniga tonåringar, ilskna tanter, halvfulla gubbar, hundar & katter och mycket annat)