Kattvakt, korvgrillning och vinst...

... är ju aldrig helt fel :) I varje fall inte när det händer mig...

Min närmsta granne, Lasse, är en trevlig man som bor i det stora, stora gamla pensionatet här bredvid. Han är jazzmusiker - och en rätt grym sådan om jag förstått det hela rätt. Hade bott här i ett år och bara hejjat på varandra men så en dag möttes vi vid postlådorna och där blev vi kvar i 1 timme, diskuterandes musik, katter, livet, jobb och en massa andra saker. Det har vi fortsatt med vid jämna mellanrum. Han jobbar på Rikspolisstyrelsen och extraknäcker som jazzmusiker, ville egentligen satsa på musiken men att försörja sig som musiker är inte det lättaste så det har blivit en mer än rolig avkoppling för honom. Och den aspekten förstår jag ju verkligen.

Han stod här utanför min dörr i onsdags och såg helt bedrövad ut och berättade att han blivit sjuk och måste till läkaren. Han hade svimmat efter den senaste spelningen på nationaldagen och han frågade om jag menat allvar med att jag gärna passade dem åt honom när han var borta. Jamen, det är väl självklart. Han har 3 superfina katter, 2 helsvarta bröder med oerhört vackra, gröna ögon (som man knappt ser skillnad på) och deras mamma. Jag fick nycklarna till jättekåken och på eftermiddagen gick jag över och matade och släppte ut dom. Dom är så keliga och goa, har hälsat på dom förut då dom kommer in på vår tomt och med lite kattgodis var vi snabbt bundis så när jag gick över sent på kvällen kom de skuttande fram ur mörkret och ville gå in och få massa god mat, det vill säga, de två svarta snyggingarna, mamman är gärna ute över natt hade jag blivit informerad om så hon kom inte in förrän igår kväll. Igår morse var jag över och gav mat, gosade lite och släppte ut dom. Får se när grannen kommer hem men jag har sagt till honom att han behöver inte tänka på missarna, jag tar hand om dom tills han mår tillräckligt bra igen och kommer hem. Jag menar - det är ju sånt man bara gör, en självklarhet och jag tycker bara det är roligt :)

Igår kväll var vi i kommunikationsgruppen utbjudna till sossarna på en av öarna för sommaravslutning med korvgrillning. En av de stora fördelarna med att sitta i den gruppen är att vi blir inbjudna till de olika föreningarna för att informera och så det viktigaste: ha trevligt. Så igår var vi ute på Blidö, på Hampus Bodega. Först åkte vi ut till Furusund - jag slås alltid av att det är så långt dit ut, glömmer bort det efter varje gång jag varit där. Åkte färjan över till Yxlan och sen skulle vi svänga av mot Vangsunda. En (tack och lov) asfalterad väg som var så smal att man knappt kunde möta en bil. Och vi körde... vägen blev krokigare och krokigare och till slut var vi övertygade om att vi kört fel. Hur långt kunde dessa 14 kilometer egentligen vara? När vi kört i vad som tycktes vara en evighet träffade vi dom som skulle visa oss den sista vägen och nu åkte vi ut på en grusväg och letade oss fram bland husen och till slut var vi framme på en så vacker plats, alldeles utmed farleden för finlandsbåtarna. Vi grillade korv, pratade politik och firade Ulrika som blev 37 år igår. Vi informerade om vad vi jobbar med i Kommunikationsgruppen, och när det gäller till exempel de föreningar som ligger ute på landet så gör man ju inte dörrknackning, det blir som ett omöjligt projekt, utan vi pratade om att varje förening måste arbeta utifrån sina egna premisser, de brukar dela material och prata med folk vid färjelägena, vilket är en jättebra idé. Efter det så pratade de om den process vi just nu har för att välja ett nytt oppostionsråd och där måste jag ju säga att det var tur att jag var med för de två som skulle informera från vår senaste ordförandeträff där vi i valberedningen redogjorde för hur processen ska gå till hade missuppfattat en hel del. Så jag fick informera om hur valberedningen tänkt eftersom att jag sitter i den. Att sitta i en valberedning är inte lätt, det är många obekväma frågor man måste "ta i" och även ställa en del obekväma frågor. Man måste känna en massa partivänner, vara klok och våga stå för sin åsikt. Hur som helst så informerade jag om processen och sen påbörjade vi den långa resan tillbaka mot civilisationen.

Vi kom med 21.30-färjan och efter att jag blivit avsläppt vid min bil åkte jag in till Storbyn där jag skulle gå på Walk About. Det är någonting som Svenska kyrkan, kommunen, fältarna, nattvandrarna, Pingstkyrkan, Missionskyrkan, Frälsningsarmén och några andra lokala föreningar och affärer anordnar på kvällen då vår kommuns studenter har sin avslutningsfest. Vi har i alla år, kommer ihåg när jag själv tog studenten, haft problem med fylla i parken och man har försökt komma tillrätta med detta så nu för tiden anordnas en Walk About som är en tipspromenad som går över de ställen som våra ungdomar brukar hålla till på under denna kväll. En typ av nattvandring med andra ord. Då jag har lite svårt att gå längre sträckor blev jag placerad i parken med närmsta omnejd för att svara på de frågorna. Det var inte frågorna i sig som var det viktiga - utan det var just det att vi fanns på stan den här kvällen.

Mina egna ungar satt hemma. Storprinsen som ju går ut 9:an nu var inte intresserad av det disco som vårt största uteställe anordnar för ungdomarna denna kväll. Där uppe var det ca 250 ungdomar från 9:an och uppåt och de hade inte ett enda rapporterat fall av fylla när klockan slog 24.00. Helt fantastiskt :).

Vi var 160 stycken vuxna som varit ute och vandrat tipsrundan. Många av frågorna fick vi verkligen tänka till på, en del var rena ungdomsfrågor, eller relaterade till dem och en del andra handlade om rena allmänbildningsfrågor. Hur kul som helst. Vi som var kvar i parken till klockan 24.00 fick vara med om en utlottning av fina priser som skänkts från lokala butiker och andra inrättningar. Det var H&M, Edblads, Järnia, Home, Norrtälje träningscenter, Folktandvården, Nobina (alltså buss), kommunen bla som skänkt priserna och det var fina priser: dammsugare, råsaftscentrifug, träningsväskor, tandvårdspaket, gratis träning, smycken från Edblads, presentkort hos H&M. Totalt var det 18 priser som delades ut.

Och ur vårt lag var det 2 som vann: Konny och jag :D. Man fick välja priser och jag valde 3,5 månaders gratis träning på träningtscentret. Här om dagen satt jag och bästa vännen och pratade om att vi nu skulle börja träna - frågan var bara vart någonstans. Har kikat runt bland de som finns i kommunen och tänkt att ja, träningscentret ska vi prova. Och ja - det ska vi verkligen göra. Hon fick en 2 veckors provperiod när hon var hos dom och svarade på deras fråga i tipsrundan. Efter att ha gått ner i vikt har jag bestämt mig för att börja träna - jag skiter i att det gör ont. För det gör det... vet hur det kändes när jag tränade när jag bodde i Västra Götaland. För en person med Dercums, som har förstorade fettceller och ofta inflammationer i musklerna, vilket jag har, gör tex träningsvärk, ca 10 gånger värre än för "vanliga" personer. Men nu ska jag ge det de här månaderna, trots den nytillkomna inflammationen i vänster trochanter...
Konny valde ett väldigt välfyllt paket från Folktandvården :)

Så i morgon är det jag som matar katter och åker till byn och börjar träningen!

Tjing, tjing!!!