Jag fryser om dina händer.
När du ler blir jag varm av dig.
Du är glädjen som allting tänder
och ångesten på min stig.
Så rik är jag vorden och väger
en värld sen jag blivit din
- så fattig att inte jag äger
en droppe blod som är min.
Nä, men det är väl så
att livet med glädje ej är för mig.
Känslan av tomhet nu mig fyller.
Händerna mina är kalla
och värmen försvann.
Ljuset blev till mörker
och ångesten till det varande.
Fattig utan dig, utan en värld
Fattig med allt blod jag ville ge till dig.
Ensamhetens lov,
tystnaden ekar i mitt hjärta.
Ett hjärta fullt av kärlek
blev ensamt kvar.
Det ekar i tomrummet
av det som en gång var.
Förvirrad, förtvivlad
för vilsen i min värd
går jag ensam med tunga steg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här får du gärna lämna en kommentar. Din e-postadress visas inte om du kommenterar. Jag har rätten att välja om jag kommer publicera din kommentar eller inte. Oftast lägger jag ut den men det finns tillfällen då det inte passar sig. Ha det gott!