... att fokusera åt rätt riktning - för vart är rätt riktning egentligen? Just nu är det svårare än någonsin att fokusera åt något håll. Beslut som jag tagit som ännu ej är statiska skall gås igenom. Vad är rätt och fel? Egentligen? Ärligt talat så kan man bli vansinnig för mindre. Bollar mina tankar och känslor än hit och än dit men inte blir jag klokare för det. Önskar att det fanns någon jag kunde gå igenom mina tankar med men oavsett vem jag skulle prata med så skulle de ha olika ingångspunkter så det känns som ett omöjligt företag från start. Jag vet hur jag planerat det från början men ibland så får man börja planera om. Vare sig man vill eller inte. Ibland blir man ställd inför faktum och då kan man inte göra någonting men när man är tvungen att ha hela beslutet i sin egen hand och inte vet hur man ska tycka, känna, göra... Vem blir klok av det? Hur jag än gör så kommer jag nog ändå fortsätta tänka på om jag gjort på annat sätt...
Just nu verkligen hatar jag livet. Mig själv och andra. Dom jag lämnat och dom som lämnat mig. Dom jag kände och dom jag trodde att jag kände. Tankar rullar upp som jag inte tänkt på länge. Ibland flera år, massor av år. Ibland var det igår jag tänkte dom. Tänk så lätt det vore om man bara kunde stoppa undan livet, känslor, minnen och bara gå vidare. Men så fungerar det ju inte - hur gärna jag en gör så finns ju livet där...
När jag är nere dyker ofta den låten upp i hjärnan. Man vill gärna ha svar utan att fråga... jo, men så är det ibland.
Nej, jag får ta och planera om livet lite. Även om jag inte ville göra det. Jag ville bara ge klappen och se glädjen men jag fick endast se och känna sorgen. Dags att gå och gosa in sig i lite värme istället...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här får du gärna lämna en kommentar. Din e-postadress visas inte om du kommenterar. Jag har rätten att välja om jag kommer publicera din kommentar eller inte. Oftast lägger jag ut den men det finns tillfällen då det inte passar sig. Ha det gott!