onsdag 18 november 2009

Ångesten i mitt liv

Idag är det en sån där ångest dag. En sån där dag när hjärnan inte riktigt vill fungera och hela bröstet känns som en stor knut.

Varför händer allt detta just mig?

Det är sånna konstiga saker som jag inte kan förklara. Jag har känslor i min kropp som är helt irrelevanta för min situation. Jag är nog van vid att ha kontroll över det som händer i mitt liv och just nu har jag ingen som helst kontroll. Vad jag vill, vad jag känner, vad jag önskar stämmer inte överens med verkligheten just nu. Enligt min samtalskontakt är det nog det som gör att jag faktiskt mår så dåligt. Den situation jag hamnat i är mig så främmande att jag helt tappat greppet. Det sägs till mig att jag "ska inte" bry mig om det eller det. Att jag ska slappna av... Varför är det så svårt att förstå att det är just det som gör det hela mycket värre för mig? Jag måste ha kontroll för att kunna känna att jag klarar av min situation. Denna ovisshet gör mig illa!

Jag har förlorat det mesta i mitt liv just nu känns det som. Framför allt har jag förlorat mitt eget värde som människa. Det låter hårt men det är så det känns. Det finns så många saker jag vill ha i mitt liv som jag inte får ha - det har någon annan bestämt. Det gäller både det ena och det andra och tro nu inte att just du vet vad det är jag menar för det vet jag knappast själv. En del har nog större aning än andra men inte ens jag vet vad det är jag saknar och förlorat till 100%. Jag vet de stora bitarna som jag saknar - bitar jag inte vill sakna. Bitar jag vill ha i mitt liv - men inte får eller kan ha i mitt liv. Och det är tungt och det driver mig till vansinne rent ut sagt.
Just nu är allt bara så där nattsvart som det kan bli. Jag kämpar efter luft, söker efter frid, söker efter mitt rätta jag. Någonstans på vägen försvann hon och det är mitt eget fel - jag lät henne försvinna. Jag kan inte skylla det på någon annan för då är jag ute i ogjort väder helt enkelt. Jag kan inte låta någon annan ta skulden för att jag mår dåligt. En del säger att jag kan det, en del säger att alla kan det. En del säger att de alltid är oskyldiga - jag menar - sådana människor finns faktiskt överallt. Ta inte till dig just du för det är inte dig jag menar. Jag menar ALLA människor som tar på sig skulden själva... ibland så pass mycket att de istället blir som martyrer. Det är inte det jag menar. Jag menar att min skuld är min skuld och din skuld är din. Just nu är det svårt för mig att bära min skuld och det har tagit sig uttryck i  mitt liv som jag har svårt att komma underfund med för det är inte jag. Jag känner inte igen mig själv.

Jag är ju den som för det mesta, till slut i varje fall, har landat på båda fötterna. Jag har aldrig tappat fästet så här totalt. Det känns som om jag bara trampar vatten för att förtvivlat hålla mig över vattenytan. Jag har aldrig varit så här vilsen, aldrig varit så här ensam. Ja, det finns människor runt omkring mig som pratar med mig men  mitt inre är så tomt. Det finns bara några uppbokade platser till er som bokat dem. Ni som finns närmast  mitt hjärta. Ni finns där. Ni vet förhoppningsvis vilka ni är. Jag ber er om er hjälp nu - hjälp mig att komma tillbaka till mitt liv. Jag älskar er alla så oerhört mycket och jag kämpar så förtvivlat för att komma tillbaka till er alla.

Hjälp mig att fungera som en människa, som mamma, som dotter, som vän, som kvinna i ditt liv - ja just det - som människa.

Dagens sång får bli Patrik Isakssons - Kom genom elden.
Den passar verkligen till dagens inlägg. Hittar dock ingen bra video så det blir bara texten.

Den här låter blir dagens video istället. Det är "Hos dig är jag stark". Det är ändå styrka i mitt liv jag pratar om. De som läser får fritt göra sin tolkning av denna låt men jag har alltid lyssnat på den sen den kom när jag varit ledsen - oavsett orsaken till min sorgsenhet. Jag älskar verkligen texten. Ibland har den varit riktad till en man, ibland till en vän, ibland till mina barn MEN oftast bara till MIG. Det är så stark jag vill vara, det är så jag vill möta min verklighet... Just nu kan jag inte det, jag bestämmer inte över mitt liv längre... Och det är så svårt att bara inte veta någonting alls längre....



Lyrics | Patrik Isaksson lyrics - Hos Dig Är Jag Underbar lyrics



Lyrics | Patrik Isaksson lyrics - Kom Genom Eld lyrics

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Här får du gärna lämna en kommentar. Din e-postadress visas inte om du kommenterar. Jag har rätten att välja om jag kommer publicera din kommentar eller inte. Oftast lägger jag ut den men det finns tillfällen då det inte passar sig. Ha det gott!