Lögner och sanningar

Jag är en sån person som hatar lögner.
Och som säger sanningar.
Däremot kan jag hindra lögnen från att komma fram.

Om någon ljugit finns det tex ingen anledning att säga exakt vad en person sagt -
vad skulle det tjäna till?
Såvida det inte handlar om mord, pedofili eller liknande.
Däremot kan jag säga att ja, jag har haft kontakt med med X, Y eller Z.

Jag kommer ihåg en resa jag gjorde en gång med  X med syskon.
Vi var på väg till herr X's far.
Hela resan fick jag höra den ena saken efter den andra.
Att barnen inte tyckte om sin far stod rätt klart för mig.
För det var helt hårresande saker de egentligen sa till mig.
Bestämde mig för att inte lyssna så noga på dem, tänkte att det faktiskt var bättre att bilda min egen uppfattning om denna "uppenbarligen" mkt hemska man.

Nu visade det sig att deras far och jag kom väldigt bra överens.
Lusten att ljuga om varandra visade sig så småningom vara helt ömsesidig.
Jag talade om för både "bu" och "bä" att prata du.
Jag pratade nog jag med  - av naturen är människan nyfiken.

Jag sa även till herr X far "att du ska veta att Bu och Bä" pratar rätt friskt om dig.
Det sa jag även till Bu och Bä.
Varför hymla med det?
Det innebar ju dock inte att jag sa att "Nu har Bu sagt det och Bä har sagt det eller det"
Vad i hela friden skulle det tjäna till???

Sen får Bu, Bä och alla andra faktiskt bilda sin egen uppfattning.
Vad det gäller Bu, Bä och deras far tog jag inte ställning för någon.
Men jag förde aldrig vidare till dem vad som sagt för det var ju saker de sagt i förtroende till mig.
Och det är så onödigt att säga ordagrant vilka sanningar eller osanningar människor säger.
Det handlar ju om deras egen uppfattning om hur saker och ting hänt.

En gång gick det upp för Bu att jag faktiskt träffade deras far och pratade med honom i telefon.
Du jäklar vilken utskällning jag fick!
Bu utgick helt enkelt ifrån att ALLT hon sagt nu var sagt till deras far.
Ehh - varför då? För att spä på deras redan dåliga förhållande eller vad?
Nog för att de båda nog gärna ville veta men nej - förstår faktiskt inte vad det skulle tjäna till.

Däremot kunde jag säga till dem att "Nej, det har de inte sagt", "Ja, jag har pratat med dem".

Enda gången jag faktiskt sa vad de sagt var den gången de försökte få mig att tro att deras far var attraherad av kossor...
Sånna lögner måste ju faktiskt utrönas...